ELEVHÄLSOPLAN 2005-2006

1.    Inledning

Elevhälsan har en central roll i Römosseskolans arbete. All personal på skolan har ett gemensamt ansvar för att alla elever känner trygghet och trivsel i skolan. Målsättningen för elevhälsan är att vi tillsammans inom skolan, i ord och handling, skapa förutsättningar för att alla elever/klasser ska ha möjlighet att utvecklas positivt efter egna förutsättningar och behov. Elevhälsan skall genomsyras av den värdegrund som uttrycks i läroplan för förskola och skola samt i skolans arbetsplan. Mycket kraft skall läggas på det förebyggande elevhälsoarbetet för elever. Detta kan nås bäst genom ett gott ledarskap och tydlighet. Ömhet och värme är egenskaper som präglar skolans profil och bör gestaltas.  Det är allas ansvar att vara uppmärksam på att elever mår bra och inte far illa.

I elevhälsoarbetet utgår vi ifrån en grundsyn, som betonar att varje människa har en inneboende kraft att växa och utvecklas. Insatser ska göras i nära samverkan med vårdnadshavare varvid skolans ansvar och skyldigheter tydligt ska framgå. Vi strävar emot att möta varje elev utifrån hans/hennes förutsättningar och behov i det dagliga skolarbetet.

2.    Organisation av elevhälsoarbetet:

·         Samtal om elever i elevvårdande syfte sker i arbetslagen. Elever i behov av särskilt stöd ska tidigt identifieras och stödjas. Arbetet kring dessa elever ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Information och diskussioner kring elever ska ske med stor respekt för den enskildes integritet.

·         Samtal med föräldrar sker omgående om problem kring en elev uppstår.

·         Elevmedverkan i syfte att främja elevens förmåga och vilja till ansvar och inflytande över det egna lärandet och skolmiljön.

·          I utvecklingssamtal Lärare, elev och föräldrar samtalar om elevens skolsituation. En individuell utvecklingsplan formuleras med mål och ömsesidiga åtaganden.

·         Kompissamtal (strukturerade, lärarledda samtal)/Charlieprojekt sker regelbundet i varje klass som förebyggande mobbningsarbete (år f-5).

·         Det finns en stödgrupp mot mobbning (vuxna) som arbetar enligt skolans mobbningsplan.

·         I elevhälsoteamet (EHT) diskuteras elevvårdsärenden, som inte har kunnat lösas i arbetslagen. Dessa ärenden anmäls skriftligen (Situationsbeskrivning) av lärare. Berörd personal kallas.

·         Elevhälsokonferens (EHK) hålls om EHT så beslutar. Rektor är ordförande och kallar föräldrar och andra berörda parter.

3. Rutiner för elevärenden

Det huvudsakliga elevhälsoarbetet skall skötas inom respektive arbetslag. Varje termin gör varje arbetslag/klasslärare en behovsinventering som dokumenteras på blanketten ”Resursbehov – kategoriseringsschema för elever med skolsvårigheter”. För elever i behov av särskilt stöd skriver klassläraren tillsammans med specialläraren/specialpedagogen och föräldrar ett ”åtgärdsprogram”. (se blankett)

Samtal om elever i elevvårdande syfte sker alltid i arbetslaget före en anmälan till elevhälsoteamet (EHT).

Om elevärendet efter uppföljning i arbetslaget visar sig vara svårlöst, gör klassläraren eller annan berörd personal en anmälan med problemformulering till EHT på blanketten ”Situationsbeskrivning”. Blanketten lämnas till rektorn, som sedan kallar till möte med elevhälsoteamet.

Elevhälsoärendet diskuteras i EHT klasskonferens. Klassföreståndaren ansvarar för att all berörd personals synpunkter tas med. Mötet skall utmynna i att ett elevprotokoll upprättas, där man tydligt anger:

·         Problem

·         Åtgärd

·         Ansvarig för åtgärd

·         Tid för uppföljning

·         Utvärdering

EHK

Formell lagstadgad samverkanskonferens kring elevhälsan där rektor äger rätt att fatta beslut. EHK sammanträden protokollförs och beslut kan överklagas till styrelsen för Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg. I EHK är rektorn ordförande och klassföreståndaren föredragande.

EHK äger rum:

·         Efter beslut i EHT.

·         När rektor så anser är nödvändigt.

·         Vid placering i särskild undervisningsgrupp.

·         Inför anpassad studiegång.

4. Ansvarsområden

4.1 Arbetslagets ansvar

·         Elever med behov av särskilda stödinsatser tas upp och diskuteras i arbetslagen.

·         Olika metoder och arbetssätt prövas.

·         Omdisponeringar och omgrupperingar görs i arbetslaget.

·         Föräldrakontakter tas.

·         Åtgärdsprogram upprättas tillsammans med kurator Kjell Nilzon eller specialläraren Ulla Gran.

·         Kontakt kan tas med kurator och specialpedagog som finns för diskussion och handledning.

·         Mobbningsteamet kontaktas vid behov.

·         Genomföra nationella prov och diagnoser. Varje elevresultat redovisas i individuella kunskapsprofiler.

·         Anmäla elevhälsoärenden till EHT när ovanstående åtgärder inte räcker till.

4.2 Elevhälsoteamets ansvar

·         Träffas regelbundet enligt konferensprogrammet och arbetsmöten.

·         Hålla periodiskt två klasskonferenser per läsår för varje årskurs.

·         Kalla representanter från arbetslagen efter anmälningar.

·         Fördela ansvar och arbetsuppgifter efter anmälningar.

·         Återkoppla till arbetslaget.

Elevhälsoteamet består av rektor, kurator, skolsköterska, och specialpedagog.

Rektor har det övergripande ansvaret för skolans elevvård.

Skolläkare finns att tillgå.

BUP psykologenheten och Socialförvaltningen är remissinstanser.

Remissansvar till BUP ligger hos skolkuratorn och till socialtjänsten rektorn.

4.3 Arbetsprocess

5. Elevhälsoteamet (EHT)

Rektor

Har huvudansvaret för elevvården och leder elevhälsomötet.

Kurator

Har samtalet som redskap.

·         Vänder sig till föräldrar, elever och personal i samtal enskilt eller i grupper.

·         Erbjuder handledning.

·         Medverkar i specialinriktade insatser för enskilda elever, grupper och klasser, efter beslut på EHT.

·         Ansvarsområde är den psykosociala delen.

·         Ansvarar för remittering till berörda instanser.

Skolsköterska

·         Arbetar  med förebyggande hälsovård som omfattar hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser.

·         Medverkar i specialinriktade insatser för enskilda elever, klasser och grupper, efter beslut på EHT.

·         Ansvarsområde är välbefinnande och hälsa samt följa elevernas utveckling.

·         Ansvarar för remittering till hälsovården.

Specialpedagog

·       Är pedagogisk handledare för personal i enskilda elevärenden och för utveckling av arbetssätt. Arbetar för en bra pedagogisk arbetssituation, genom att undervisa elever enskilt eller i mindre grupp.

·       Gör pedagogiska utredningar, diagnoser och kartläggningar, efter beslut på EHT/EHK.

6. Diagnostisering och uppföljning av elevernas kognitiva utveckling

6.1 Förskoleklass

·         Förskolläraren arbetar med språkliga och matematiska begrepp.

·         Specialpedagogen genomför Nya SIT och Lundamaterialet i språklig medvetenhet under september för att kartlägga de elever som behöver träning.

·         Iakttagelsescheman (språkutveckling, matematiska begrepp samt rörelse/motorik) används.

·         Läsutecklingsschema (LUS) för varje elev påbörjas.

·         IUP för varje elev påbörjas.

·         Bedömning av fonologisk medvetenhet efter Bornholmsmodellen genomförs under april av klassläraren i samråd med specialpedagogen.

6.2 Åk 1

·         Specialläraren fortsätter med Nya SIT och Lundamaterialet i språklig medvetenhet under september för att kartlägga de elever som behöver träning.

·         Bedömning av fonologisk medvetenhet efter Bornholmsmodellen genomförs under oktober av klassläraren i samråd med specialpedagogen.

·         Klassläraren genomför på hösten en test: Taluppfattning.

·         Under april genomför specialpedagogen tillsammans med klassläraren Vårtestet – del 1 och 2.

·         LUS – kontinuerlig uppföljning av elevernas läsutveckling vad gäller läsförståelse och flyt – fortsätter för elever från förskoleklass.

6.3 Åk 2

·         Under september genomför klassläraren Diagnoser i matematik.

·         Stavningsprov år 2 görs under november och maj.

·         Specialläraren genomför en läsförståelse screening, Vilken bild är rätt av Ingvar Lundberg under november.

·         Fortsatt uppföljning av elevernas läsutveckling med LUS.

·         Under mars genomför specialpedagogen tillsammans med klassläraren Vårtestet – del 3 och 4.

·         Nationella diagnoser i svenska och matematik genomförs under läsåret.

·         IUP fylls i för varje elev.

·         Speciallärare och klasslärare ansvarar för att handlingsplan upprättas för de elever som ej uppnått målen.

6.4 Åk 3

·         IUP från år 2 används för uppföljning och för att vägleda eleven vidare i sin kunskapsutveckling.

·         Under september genomför klassläraren Diagnoser i matematik 2.

·         Stavningsprov år 3 görs under november och maj.

·         LUS fortsätter.

·         Specialläraren genomför en läsförståelse screening, Vilken bild är rätt av Ingvar Lundberg under november.

·         Specialpedagogen kartlägger varje elevs avkodningsförmåga med H5-läsprov under höst terminen.

·         Diagnoser i matematik 3 genomförs under mars månad.

6.5 Åk 4

·         Under september genomförs Diagnoser i matematik 4.

·         Stavningsprov år 4 görs under november och maj.

·         LUS fortsätter.

·         Klassläraren i samråd med specialpedagogen genomför en läsförståelsetest av Lena Franzén görs under höstterminen.

6.6 Åk 5

·         Under september genomförs Diagnoser i matematik 5.

·         Under november och maj görs Stavningsprov år 5.

·         LUS fortsätter.

·         Läsprov används för uppföljning.

·         Nationella prov i svenska, matematik och engelska genomförs under vårterminen med anvisningar från Skolverket.

·         Kunskapsprofiler fylls i för varje elev i samtliga kärnämnen.